Mitt i juli, när större delen av Sverige hade semesterstängt, kom EU-kommissionens förslag till förändringar av EU:s system för handel med utsläppsrätter, ETS. Förslaget har föregåtts av en intensiv debatt som blottlagt skillnaderna i hur långt EU:s olika medlemsländer och företag kommit i den gröna omställningen av industri och samhälle, och deras olika syn på hur ETS ska balansera å ena sidan behovet av snabb klimatomställning och å andra sidan den europeiska industrins konkurrenskraft.

Vad som ger god konkurrenskraft är inte heller självklart. Sverige och flera andra medlemsstater, däribland Danmark och Finland, har framhållit att ett svagare ETS – förutom att underminera EU:s klimatmål – missgynnar företag som redan har investerat i fossilfri omställning samt bidrar till ett osäkert investeringsklimat. Till detta synsätt har flera svenska företag sällat sig. Andra medlemsstater och företag, främst från centrala och östra Europa där industrin i större utsträckning är beroende av fossila bränslen, har i stället efterfrågat lättnader och större nationell flexibilitet med hänvisning till höga energi- och omställningskostnader. Debatten förs mot den fond som det förändrade geopolitiska läget skapat, med Rysslands angreppskrig mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern som resulterat i högre energipriser.

När kommissionens förslag kom den 17 juli kunde konstateras att det innehåller flera förslag i skärpande riktning men som helhet får betraktas som en uppmjukning av ETS. Här kommenteras några av de centrala förslagen.

  • Utsläppstaket – dvs. det totala antalet utsläppsrätter som utfärdas – ska minska i långsammare takt än enligt dagens regler. Den linjära reduktionsfaktorn (förenklat: minskningen) föreslås vara 3,7 procent per år 2031–2035 och därefter 1,7 procent per år. Enligt nu gällande regler är reduktionsfaktorn 4,3 procent under 2024–2027 och 4,4 procent från 2028. Utsläppstaket har stor betydelse för priset på utsläppsrätter och osäkerhet i detta avseende, tillsammans med osäkerhet avseende gratis tilldelning, är troligen de faktorer som i högst grad försvårar för aktörerna inom ETS att räkna på lönsamheten i potentiella klimatinvesteringar.
  • Gratis tilldelning av utsläppsrätter ska kunna fortsätta efter 2034, även för varor som omfattas av CBAM. För tilldelningsperioden som börjar 2031 knyts tilldelningen till krav på klimatinvesteringar inom EU. De tio procent mest effektiva anläggningarna inom respektive produktriktmärke, liksom vissa anläggningar med inga eller låga utsläpp, undantas från investeringskraven.
  • Permanenta koldioxidupptag inom EU föreslås integreras i utsläppshandelssystemet. I ett första skede omfattas endast certifierade upptag genom bio-CCS, där biogen koldioxid fångas in och lagras permanent, och DACCS, där koldioxid fångas direkt ur luften och lagras permanent. Naturbaserade upptag, såsom kolinlagring i skog och våtmarker, ingår inte inledningsvis, men deras möjliga roll ska utvärderas i en senare översyn. Rent praktiskt innebär modellen att kommissionen köper certifierade upptagsenheter från bio-CCS-projekt och DACCS-projekt. I Sverige finns flera bio-CCS-projekt i olika faser och kommissionens förslag är en intressant nyhet för dessa.
  • Förbränning och samförbränning av icke-farligt avfall fasas gradvis in i ETS. Detta är en förändring som lär välkomnas av aktörer inom svensk avfallsförbränning, eftersom Sverige sedan länge valt att inkludera dessa anläggningar i ETS. De svenska anläggningarna har sedan 2013 varit skyldiga att överlämna utsläppsrätter för sina fossila koldioxidutsläpp, och har därmed burit kostnader som konkurrenter i andra EU-länder inte haft. Den föreslagna gradvisa infasningen gäller inte anläggningar som redan ingår i ETS. De berörda svenska anläggningarna fortsätter därför att omfattas av full överlämningsskyldighet för de utsläpp som omfattas av systemet. Förslaget hänger samman med ett förslag om förlängd gratis tilldelning till fjärrvärmeproduktion, vilket också har betydelse för ett land som Sverige där fjärrvärme spelar en viktig roll.

Översynen är betydligt bredare än ovanstående förslag och innehåller bland annat integrering av internationella utsläppskrediter i ETS, förändringar av marknadsstabilitetsreserven samt finansieringen av industriell omställning och innovation. Flera centrala frågor ska dessutom regleras närmare genom senare delegerade akter och genomförandeakter. Det gäller bland annat vilka investeringar som ska godtas som villkor för fri tilldelning, hur värdet av den fria tilldelningen ska beräknas och hur kommissionens inköp av permanenta koldioxidupptag ska genomföras. Den praktiska innebörden kan därför påverkas både av de kommande förhandlingarna mellan Europaparlamentet och rådet och av den efterföljande detaljregleringen.

Reaktionerna på kommissionens förslag har varit blandade. Sverige har uttryckt besvikelse över stora delar av förslaget och har meddelat att man fortsatt kommer motverka alla försök att urvattna ETS. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet, och det återstår att se hur de slutliga ändringarna utformas. Målsättningen är att en överenskommelse ska nås under det första kvartalet 2027.

Den svenska regeringen har skickat förslaget på remiss till ett stort antal svenska företag, organisationer och myndigheter. Svaren som kommer in hjälper den svenska regeringen i förhandlingarna med övriga medlemsstater. Sista dag att svara är den 19 oktober.

Vi bevakar ständigt utvecklingen inom ETS och hjälper ofta våra klienter med remissvar och att på andra sätt bevaka sina intressen i lagstiftningsprocesser i Sverige och på EU-nivå. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer!