Den mest betydelsefulla ändringen i det uppdaterade ramvattendirektivet är att det införs två nya undantag från försämrings- och äventyrandeförbudet. Det första undantaget (artikel 7a) avser verksamheter och åtgärder som ger upphov till en kortvarig negativ påverkan på en vattenförekomst. Det andra undantaget (artikel 7b) tar sikte på verksamheter och åtgärder som innebär att vatten eller sediment behöver flyttas inom eller mellan vattenförekomster. I avsnitt 7 i kommissionens nya vägledning beskrivs närmare vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att undantagen ska kunna tillämpas.
Därutöver införs i direktivet en definition av vad som är att anse som en försämring av statusen hos en vattenförekomst (artikel 2.42). Definitionen utgår från den praxis som har etablerats av EU-domstolen och innebär således ingen ändring i sak, men kan ändå bidra till ökad tydlighet.
En annan viktig förändring rör hanteringen av särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Dessa ämnen kommer att flyttas från den ekologiska till den kemiska statusbedömningen, och det införs dessutom en möjlighet för EU-kommissionen att fastställa EU-gemensamma miljökvalitetsnormer för dessa ämnen (artikel 8d och 16.4). Ytvattenförekomster vars statusklassning idag beror på kvalitetsfaktorn SFÄ kommer således att behöva klassas om.
Avslutningsvis ska nämnas att det införs en möjlighet för den berörda allmänheten att begära överprövning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram (artikel 14a). Det är en välkommen ändring, med tanke på att dessa dokument kan få stora praktiska konsekvenser för enskilda verksamheter.
Ändringarna ska vara införlivade i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i december 2027, men vi bedömer att de kan få viss betydelse redan nu. Det gäller inte minst de nya undantagen från försämrings- och äventyrandeförbudet.
Välkommen att kontakta oss om ni vill diskutera hur ändringarna påverkar er verksamhet.
