Ny EU-vägledning om fågeldirektivet och nationella initiativ kring markägarens roll

EU-domstolen har under de senaste åren meddelat ett antal domar som i grunden har förändrat tillämpningen av fridlysningsbestämmelserna för fåglar. Det nya rättsläget har kanske mest påtagligt ändrat förutsättningarna för skogsbruket, men också andra branscher behöver tänka nytt för att utforma verksamheter och åtgärder så att de är förenliga med artskyddsreglerna.

Först ut var den s.k. Skydda Skogen-domen, där EU-domstolen konstaterade att förbuden mot att döda eller störa skyddade djur och att förstöra deras ägg (artikel 12.1 a–c i art- och habitatdirektivet och 4 a § 1–3 p. i den svenska artskyddsförordningen) ska tillämpas på individnivå och att skyddet gäller oavsett om den aktuella arten har gynnsam bevarandestatus eller inte. EU-domstolen tog dock inte ställning till vilken nivå av påverkan som krävs för att förbuden i fågeldirektivet ska aktualiseras.

Den frågan besvarades först genom den s.k. Voore Mets-domen, som meddelades i augusti 2025. EU-domstolen slog fast att förbudet mot att störa fåglar (artikel 5 d i fågeldirektivet och 4 § 4 p. artskyddsförordningen) endast gäller i den mån det har en betydande inverkan på målet att bibehålla eller återställa populationen av den aktuella fågelarten på en tillfredsställande nivå. Förbuden mot att döda fåglar eller förstöra deras bon eller ägg (artikel 5 a–b i fågeldirektivet och 4 § 1–2 p. artskyddsförordningen) kan dock aktualiseras även om den aktuella verksamheten inte får någon påverkan på populationsnivå. Frågan om påverkan på populationsnivå blir relevant först i samband med en eventuell dispensprövning.

Den senaste domen, Virus and Others, meddelades i februari 2026. EU-domstolen konstaterade att man vid tillämpningen av förbudsbestämmelserna för fåglar måste beakta planerade åtgärder för att förhindra eller minska störningar, t.ex. tillskapande av nya livsmiljöer för fåglar. EU-domstolen betonade också att sådana åtgärder kan bedömas vara effektiva även om det inte finns någon vetenskaplig dokumentation som visar att åtgärderna tidigare har genomförts med framgång.

Samtidigt har EU-kommissionen infört ett antal nya regelverk som påverkar avvägningen mellan å ena sidan skyddet av arter och å andra sidan önskan att främja verksamheter av strategisk betydelse för unionen. Det uppdaterade förnybardirektivet (RED III), förordningen om nettonollindustrin och förordningen om kritiska råmaterial innehåller alla bestämmelser om att verksamheter som omfattas av dessa regelverk ska anses utgöra ett sådant allmänt intresse som kan motivera en artskyddsdispens.

Det har mot denna bakgrund funnits ett stort behov av en uppdaterad vägledning om hur bestämmelserna i fågeldirektivet ska tolkas och tillämpas. EU-kommissionens vägledning Guidance on the protection of bird species under the Birds Directive publicerades den 31 mars 2026 och fokuserar på fågeldirektivets bestämmelser om förbud och dispens. Vägledningen ger praktiska råd till medlemsstater och verksamhetsutövare för att åstadkomma en pragmatisk och proportionerlig tillämpning av fågeldirektivet, med bibehållet skydd för Europas fåglar. Vägledningen innehåller bland annat en sammanfattning av rättsläget och specifika råd för verksamheter inom exempelvis energisektorn och skogsindustrin.

Kommissionen har (till skillnad från EU-domstolen) inte någon formell rätt att uttolka EU-rätten. Med tanke på att Mark- och miljööverdomstolen ändå har lagt stor vikt vid kommissionens tidigare vägledningar till art- och habitatdirektivet, bedömer vi att även den här vägledningen kan få betydelse vid svenska tillstånds- och dispensprövningar.

Det pågår parallellt flera nationella initiativ på artskyddsområdet. Den 17 mars 2026 överlämnade regeringen en lagrådsremiss om ett tydligare regelverk för ett aktivt skogsbruk, som bland annat innehåller förslag om att markägares ansvar för kunskapsinhämtning ska begränsas och sättas i relation till fastighetens värde. Samma dag överlämnades en annan lagrådsremiss med förslag om att markägare ska ha rätt till ersättning när deras markanvändning begränsas till följd av fridlysningsbestämmelserna. Även det förslaget tar i första hand sikte på skogsbruket, men kan också få betydelse för andra verksamheter.

Det är välkommet med uttryckliga bestämmelser om rätten till ersättning. Idag kan sådan ersättning endast utgå under särskilda omständigheter, enligt de principer som Högsta domstolen redogjorde för i målet NJA 2023 s. 291 (Tjäderspelet i Malsättra). Den 9 april 2026 meddelade Mark- och miljööverdomstolen tre domar om rätten till ersättning vid avverkningsförbud till följd av artskyddet (mål M 5246-25, M 13896-24 och M 7161-25). Domarna understryker att det idag uppställs höga krav för att ersättning ska kunna utgå.

Utvecklingen på artskyddsområdet går snabbt och sker på flera fronter. Vi hjälper dagligen våra klienter att navigera i regelverket och följer utvecklingen nära. Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer.