EU-domstolen har under de senaste åren meddelat ett antal domar som i grunden har förändrat tillämpningen av fridlysningsbestämmelserna för fåglar. Det nya rättsläget har kanske mest påtagligt ändrat förutsättningarna för skogsbruket, men också andra branscher behöver tänka nytt för att utforma verksamheter och åtgärder så att de är förenliga med artskyddsreglerna.
Först ut var den s.k. Skydda Skogen-domen, där EU-domstolen konstaterade att förbuden mot att döda eller störa skyddade djur och att förstöra deras ägg (artikel 12.1 a–c i art- och habitatdirektivet och 4 a § 1–3 p. i den svenska artskyddsförordningen) ska tillämpas på individnivå och att skyddet gäller oavsett om den aktuella arten har gynnsam bevarandestatus eller inte. EU-domstolen tog dock inte ställning till vilken nivå av påverkan som krävs för att förbuden i fågeldirektivet ska aktualiseras.
Den frågan besvarades först genom den s.k. Voore Mets-domen, som meddelades i augusti 2025. EU-domstolen slog fast att förbudet mot att störa fåglar (artikel 5 d i fågeldirektivet och 4 § 4 p. artskyddsförordningen) endast gäller i den mån det har en betydande inverkan på målet att bibehålla eller återställa populationen av den aktuella fågelarten på en tillfredsställande nivå. Förbuden mot att döda fåglar eller förstöra deras bon eller ägg (artikel 5 a–b i fågeldirektivet och 4 § 1–2 p. artskyddsförordningen) kan dock aktualiseras även om den aktuella verksamheten inte får någon påverkan på populationsnivå. Frågan om påverkan på populationsnivå blir relevant först i samband med en eventuell dispensprövning.