Sverige har länge varit känt som en ingenjörs- och industrination och har, i förhållande till sin storlek, byggt ett ovanligt starkt ekosystem av internationella industribolag. Samma tekniska och industriella kunnande finns i en ny generation företag. Samtidigt är steget från validerad teknik till fullskalig kommersiell verksamhet ofta svårt att finansiera för kapitalintensiva startups.
Mot den bakgrunden samlade vi den 9 september Alf Blomqvist från Blomqvist Unlimited, Kerstin Cooley, grundare och partner på Course Corrected (CC.VC), Mikael Fraenkel, CFO på Blykalla, och Andreas Pettersson Rohman, partner på Sobro med tidigare erfarenhet från Northvolt och EQT, för ett samtal om finansiering av industriella startups. Här lyfter vi några av de perspektiv som diskuterades och de frågor de väcker för ledningar, styrelser och investerare.
Mellan olika typer av tillgängligt kapital
Finansieringsgapet beskrevs av Alf Blomqvist som ett strukturellt mellanläge snarare än en generell brist på tillgängligt kapital. Venturekapital kan bära innovations- och tillväxtrisk, medan infrastrukturkapital normalt söker mer beprövade tillgångar, stabilare kassaflöden och lägre risk. Kapitalintensiva startups kan därför hamna i ett mellanläge när de ska gå från validerad teknik till industriell skala.
Kerstin Cooley, grundare och partner på Course Corrected (CC.VC), lyfte ett närliggande perspektiv: olika typer av kapital kan behöva möta olika risker och utvecklingsfaser. En modell som presenterades var att skilja plattformsverksamheten från enskilda projekt. Venturekapital kan då finansiera plattformen i moderbolaget, medan lån och infrastrukturkapital kan finansiera enskilda projekt isolerade i dotterbolag, med anpassade avkastningskrav och risker.
Investerbarhet är mer än fungerande teknik
I samtalet återkom flera deltagare till att teknisk validering bara är en del av investeringscaset. För att attrahera kapital genom flera utvecklingsfaser behöver bolaget också kunna visa faktisk kundefterfrågan, en genomtänkt kapitalstruktur och ett team med förmåga att hantera övergången från venturefas till industriell verksamhet.
Det innebär också att finansieringsresan behöver planeras längre än till nästa kapitalrunda. Ledning och styrelse behöver tidigt förstå hur kapitalbehovet och riskprofilen kan förändras över tid, vilka investerare och finansieringsformer som kan bli relevanta i olika skeden och vilken finansiell uthållighet som krävs. Finansiell press riskerar annars att tvinga fram kortsiktiga beslut som begränsar bolagets handlingsutrymme längre fram.
Frågor ur ett affärs- och transaktionsperspektiv
Resonemangen väcker frågor som behöver hanteras tidigt. Var ska teknik, immateriella rättigheter och kommersiella avtal ligga? Vilka risker ska bäras av moderbolaget respektive det enskilda projektet? Och hur ska ägande, kontroll och beslutsmandat fungera när nya investerare, långivare eller industriella partners kommer in?
Bolagsstruktur, kommersiella relationer, styrning och finansiering behöver därför ses i ett sammanhang och med kommande utvecklingsfaser i åtanke. En struktur som löser dagens kapitalbehov kan annars skapa hinder inför nästa finansieringsfas. En faktor att ha i särskild åtanke är att valet av jurisdiktion för moderbolaget allt mer påverkar olika fonders möjlighet att investera så väl som tillgången till annan typ av (semi-)offentlig finansiering.
För kapitalintensiva bolag talar det för att finansieringsstrategin bör utvecklas parallellt med verksamheten. Beslut om struktur, avtal och styrning behöver inte bara fungera för dagens kapitalbehov, utan också skapa förutsättningar för de investerare och finansieringsformer som kan bli aktuella längre fram.
