Handel med Mercosur – Nya möjligheter och utmaningar för svenska bolag

1. Bakgrund

Mercosur (Mercado Común del Sur) är en tullunion bestående av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Även Bolivia godkändes som medlem i Mercosur år 2024 men landet är inte fullt integrerat i tullunionen än. EU och Mercosur har förhandlat om ett frihandelsavtal i över 25 år och den 17 januari 2026 undertecknades ett avtal som, om det ratificeras, skulle skapa ett frihandelsområde för över 700 miljoner människor.

Den 21 januari 2026 beslutade Europaparlamentet att hänskjuta avtalet till EU-domstolen för prövning av dess förenlighet med EU-fördragen. Beslutet innebär att avtalets fullständiga ikraftträdande försenas avsevärt eller potentiellt stoppas helt. Ett förfarande vid EU-domstolen är sällan snabbt. Handläggningstiden för begäran om ett rättsligt utlåtande beror på domstolens processuella förfarande och vilken beredning ärendet kräver.¹ Även om det kan förväntas att EU-domstolen ger detta högsta prioritet, kan det alltså dröja alltifrån flera månader till över ett år innan domstolen meddelar sitt yttrande.²

För att avtalet ska träda i kraft krävs både godkännande i Europaparlamentet och ratificering i medlemsstaternas och Mercosur-ländernas parlament. EU-kommissionen har befogenhet att tillämpa avtalet provisoriskt innan dess, men det är i skrivande stund oklart om kommissionen kommer att gå vidare med en sådan tillämpning innan EU-domstolens prövning är avslutad eftersom det skulle kunna leda till institutionella konflikter inom Unionen då medlemsstaterna inte är helt eniga om avtalets eventuella för- och nackdelar för EU-aktörer.

2. EU-domstolens prövning

Avtalet består av två delar: ett Partnership Agreement (EMPA) som kräver enhällighet och ratificering av alla 27 medlemsstater, samt ett Interim Trade Agreement (ITA) som endast omfattar EU:s exklusiva kompetensområden och kan träda i kraft med kvalificerad majoritet i Europeiska unionens råd samt Europaparlamentets godkännande. I slutändan kommer dock ITA upphävas och ersättas av EMPA, när det senare har trätt i kraft.³

Uppdelningen väcker flera fundamentala rättsfrågor om huruvida förfarandet och avtalets innehåll är förenligt med EU-fördragen. Mot denna bakgrund har Europaparlamentet begärt att EU-domstolen prövar om uppdelningen av avtalet är förenlig med EU-fördragen och principerna om tilldelade befogenheter, institutionell balans och lojalt samarbete, om den så kallade ”rebalancing mechanism” i ITA är förenlig med EU-rätten, samt om avtalet äventyrar tillämpningen av försiktighetsprincipen.⁴

Den så kallade ”rebalancing mechanism” i avtalet innebär, lite förenklat, att kompensationsåtgärder tillåts även när en parts agerande inte bryter mot avtalet men minskar avtalets fördelar för den andra parten. Så skulle kunna vara fallet om ett framtida EU-regelverk på hållbarhetsområdet skulle innebära en minskad export för någon avtalspart, exempelvis brasiliansk träexport. Kritiker inom EU har uttryckt oro för att mekanismen skulle kunna användas av Mercosur-länderna för att påverka EU:s möjligheter och handlingsutrymme att anta framtida klimat-, miljö- eller livsmedelslagstiftning för den inre marknaden.⁵

3. Potentiella effekter på tullar ur ett EU-perspektiv

Om avtalet ratificeras kommer det innebära långa övergångstider (upp till 15 år) för tullsänkningar. Endast en begränsad andel av varor kommer bli tullfria direkt vid ikraftträdandet. Vid full implementering skulle cirka 93 % av tullpositionerna för jordbruksvaror bli tullfria vid export från EU till Mercosur, och cirka 80 % vid import till EU, förutsatt att ursprungsreglerna följs.

Avtalet syftar vidare till att öka förutsägbarheten för EU-aktörer genom att minska risken för oväntade tullhöjningar i Mercosur, skapa konkurrensfördelar för EU-företag samt förenkla handelsprocedurer med Mercosur-länderna. Avtalet skulle också ge EU-företag möjlighet att delta i offentlig upphandling i Mercosur-länderna.⁶

Avtalet innehåller en även bilateral skyddsklausul som skulle ge EU möjlighet att införa skyddsåtgärder om ökad import skadar EU:s jordbrukssektor. Skyddsklausulen ska, under en övergångsperiod, dessutom tillämpas för de ”känsliga varor”, dvs. varor som är utsatta för importkonkurrens i EU, som omfattas av tullkvoter i syfte att dämpa marknadseffekterna av avtalet för dessa varor.⁷

4. Vad EU-företag bör överväga redan nu

Mot bakgrund av de ageranden vi sett från USA den senaste tiden, och att även EU har signalerat att WTO:s principer om MFN (Most Favoured Nation, dvs. principen om mest gynnad nation som innebär att handelsförmåner som ges till ett land ska ges till alla WTO-medlemmar) bör reformeras, finns det en risk att de tullsatser och spelregler som gällt under WTO:s ramverk sätts åt sidan vilket kan leda till oförutsägbara konsekvenser för bolag som handlar internationellt.

Vi ser därför fördelar för EU-företag i att bygga handelsrelationer i andra länder baserat på regler som etableras under bilaterala frihandelsavtal, rörande exempelvis marknadstillträde och förutsägbara tullavgifter. Detta kan ge EU-aktörer mer trygghet och bättre förutsägbarhet inom internationell handel än om de enbart förlitar sig på de tullsatser och regler som WTO-regelverket etablerar.

• Om frihandelsavtalet med Mercosur ratificeras kan det vara fördelaktigt för EU-företag att redan nu börja analysera hur avtalet kan påverka deras verksamhet. Det gäller både vilka möjligheter som finns att öka marknadsnärvaro i Mercosur-länderna, samt nya eller fördjupade leveranskedjor. Eftersom avtalet innehåller långa avvecklingsperioder för tullar kan det även finnas en del för EU-aktörer att vinna i att börja identifiera vilka produkter som skulle få omedelbar respektive långsam tullsänkning för att kunna planera inköp och prissättning.
• De tullförmåner som avtalet erbjuder förutsätter att ursprungsreglerna följs. Ursprungsreglerna är de regler som avgör om en vara kan anses ha ursprung i EU eller Mercosur och därmed kvalificera för tullförmånerna i avtalet. EU-företag skulle därför redan nu kunna se över kraven i ursprungsreglerna i avtalet samt därefter överväga strategier för att styra om inköp och sina leverantörskedjor för att på så vis kunna dra nytta av de potentiella tullsänkningarna.
• Även om EU-aktörer kommer kunna dra vissa ekonomiska fördelar från avtalet, väcker ett ökat handelsutbyte mellan EU och Mercosur-länderna även viktiga frågor om hållbarhet och en ansvarsfull värdekedja. Som exempel kan nämnas att EU-företag kommer behöva förhålla sig till EU:s avskogningsförordning (förordning (EU) 2023/1115) vilket bland annat innebär särskilda due diligence-krav för import av vissa produkter för att säkerställa att produkterna uppfyller kraven i avskogningsförordningen och har producerats i enlighet med relevant lagstiftning i ursprungslandet.⁸ Vissa av Mercosur-länderna är stora producenter av produkter som omfattas av avskogningsförordningen. Om handelsavtalet med Mercosur träder i kraft och EU-företag ökar sin import av dessa produkter måste de alltså samtidigt säkerställa fullständig efterlevnad av avskogningsförordningen. Detta förutsätter att robusta compliance-procedurer och rutiner finns på plats hos företagen.
• EU:s hållbarhetsramverk, inklusive direktivet om företagens tillbörliga aktsamhet (CS3D), ställer krav på EU-aktörer avseende risker för överträdelser av mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Även om avtalet innehåller åtaganden om att efterleva ILO:s kärnkonventioner (juridiska och politiska verktyg som reglerar grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet),⁹ bör EU-företag som engagerar leverantörer i Mercosur-länderna vara uppmärksamma på dessa frågor och se till att det finns verktyg på plats för att säkerställa efterlevnad med de åtaganden som gäller för EU:s medlemsstater genom hela leverantörskedjan.
• Utöver risker kopplat till hållbarhet och mänskliga rättigheter, väcker avtalet även vissa frågor om EU-aktörers ökade exponering för korruptionsrisker. Flera Mercosur-länder har dokumenterade utmaningar med korruption, särskilt inom offentlig upphandling. Eftersom frihandelsavtalet ger EU-aktörer möjlighet att delta i offentlig upphandling i alla Mercosur-länder, bör de europeiska företagen vara uppmärksamma och förberedda på eventuella ökade korruptionsrisker i värdekedjan.

Sammanfattningsvis kan frihandelsavtalet, om det ratificeras, medföra stora ekonomiska möjligheter men även vissa utmaningar för EU-företag. Den ökade handeln med Mercosur-länderna behöver balanseras mot frågor som rör bland annat miljö och klimat, mänskliga rättigheter och korruption. Att avtalet hänskjutits till EU-domstolen innebär inte att det är ”dött” – tvärtom bör EU-företag se denna tid som en möjlighet att förbereda sig. Genom att redan nu se över sina leverantörskedjor, stärka sina compliance-processer och anpassa interna policyer kan EU-aktörer positionera sig för att skörda frukterna av avtalet den dag det träder i kraft fullt ut. De företag som agerar proaktivt och integrerar hållbarhet i sin verksamhet kommer att ha  goda förutsättningarna att både dra nytta av avtalets fördelar och på ett förutsägbart och effektivt sätt hantera medföljande risker.