Heidelberg Materials inviger fullskalig CCS-anläggning i Brevik, Norge
Heidelberg Materials har invigt världens första fullskaliga anläggning för koldioxidinfångning (CCS) i cementindustrin. Anläggningen har kapacitet att infånga 400 000 ton koldioxid årligen, vilket motsvarar cirka 50 procent av de direkta utsläppen från cementproduktionen i Brevik, Norge och kommer inom kort att möjliggöra leverans av CO₂-reducerad cement.
Heidelberg Materials har genom det helägda dotterbolaget Heidelberg Materials Sement Norge AS tagit ett stort steg framåt för klimatomställningen genom att inviga världens första fullskaliga koldioxidfångstanläggning för cementproduktion i sin fabrik i Brevik, Norge. I en tid där klimatomställningen är avgörande för att minska globala koldioxidutsläpp, spelar koldioxidinfångning (CCS, carbon capture and storage) en central roll. Cementindustrin, som står för cirka 5-7 procent av världens koldioxidutsläpp, är särskilt utsläppsintensiv. Projektet i Brevik är en viktig del av den gröna omställningen och CCS-tekniken är en förutsättning för att bygg- och anläggningssektorn ska nå sina klimatmål.
Heidelberg Materials är en av världens största producenter av byggmaterial, med mer än 50 000 anställda i över 50 länder. Dotterbolaget Heidelberg Materials Sement Norge AS är den enda cementproducenten i Norge. Koncernen påbörjade sitt arbete med att förbereda för implementering av koldioxidfångstteknik så tidigt som 2005, och projektet i Brevik är det första av flera pågående CCS-projekt som är under utveckling inom koncernen. Anläggningen har kapacitet att infånga 400 000 ton koldioxid årligen, vilket motsvarar cirka 50 procent av de direkta utsläppen från produktionen.
Projektet i Brevik är delvis finansierat av den norska statens ”Longship-program” och utgör en framgångsrik pilotsatsning för andra planerade storskaliga implementeringar av CCS-teknik i utsläppsintensiva fabriksmiljöer.
CCS-anläggningen i Brevik är baserad på en aminbaserad fångstteknik som utvecklats av SLB Capturi AS (f.d. Aker Carbon Capture). I en aminbaserad koldioxidfångstanläggning används en kemisk process för att avskilja koldioxid från gasströmmen. Rökgaserna från cementproduktionen leds in i en absorberingskolonn där de kommer i kontakt med en vätska innehållande aminer (kvävebaserade organiska föreningar). Aminerna reagerar kemiskt med koldioxiden i rökgaserna och bildar en karbamatförening, vilket effektivt avlägsnar koldioxid från rökgasen. Den koldioxidmättade aminlösningen pumpas sedan till en desorberingskolonn, där den värms upp för att bryta bindningen mellan aminerna och koldioxiden. Detta frigör ren koldioxidgas och regenererar aminlösningen. Den regenererade aminlösningen kyls ner och återförs till absorberingskolonnen för återanvändning i samma process. Den frigjorda koldioxiden avleds för att därefter avkylas, komprimeras och transporteras för mellanlagring i tankar i flytande form, innan den pumpas in i specialanpassade fartyg för vidaretransport till en terminal på den norska västkusten. Därefter leds den via pipelines till slutförvaring under havsbottnen i Nordsjön, där den med tiden ombildas till mineral och blir en del av berggrunden.
Projektet har involverat cirka 1,2 miljoner timmars tekniskt projekteringsarbete utfört av ett stort antal specialiserade konsulter, och har integrerats i direkt i den befintliga produktionsanläggningen. Den tekniska integrationen har varit särskilt utmanande eftersom den innebar väsentliga ingrepp i de centrala delarna av produktionskedjan, vilket krävde noggrann tidsmässig, teknisk och logistisk samordning av olika arbeten parallellt med full normal drift av den ordinarie verksamheten i fabriken. Projektet har varit tekniskt och kommersiellt riskfyllt eftersom den implementerade tekniken varit oprövad i en fullskalig industriell driftmiljö. Själva koldioxidfångstdelen har projekterats och byggts av SLB Capturi AS inom ramen för ett skräddarsytt totalentreprenadkontrakt. Ombyggnationen av rökgassystemet, innefattande komplexa arbeten i en integrerad brownfield-miljö, har utförts av FLSmidth. Därtill har projektet innefattat ett antal olika avtal för civil works, balance of plant och materialleveranser, samt avtal med leverantörer för transport och lagring av den infångade koldioxiden.
Genomförandet av projektet har komplicerats av att det sammanföll med Covid 19-pandemin samt Rysslands invasion av Ukraina, och de direkta och indirekta kostnadsökningar och störningar i leverantörskedjor som skett till följd därav. Utmaningarna till trots har alltså nu driftsättningen av CCS-anläggningen påbörjats och Heidelberg Materials ser fram emot att under året kunna påbörja leveranserna av CO₂-reducerad cement, som kommer att marknadsföras under varumärket evoZero. Betong tillverkad av evoZero-cement avses kunna certifieras som CO₂-neutral (dvs. nettonollutsläpp).
Heidelberg Materials avser att implementera CCS-teknik i stor skala vid flera av sina produktionsanläggningar världen över. Det finns bl.a. långt framskridna planer att bygga en betydligt större CCS-anläggning vid cementfabriken i Slite på Gotland. Lärdomar från projektet i Brevik kommer att bli ytterst värdefulla för Heidelberg Materials och för utsläppsintensiva industrisegment i stort.
Vi på Mannheimer Swartling är stolta och glada över att vi fått förtroendet från Heidelberg Materials att bidra med juridisk rådgivning till projektet i Brevik. Byråns rådgivning har skett på ”från ax till limpa” basis innefattande alltifrån förhandlingar med den norska staten om finansiering, författande och förhandling av komplexa och skräddarsydda avtalspaket för de entreprenader och leveranser som projektet innefattat samt löpande projektstöd fram till färdig anläggning. Ett särskilt tack till Advokatfirmaet Thommessen AS som löpande genom hela projektet bistått vad avser frågor om norsk rätt och i den senare delen av projektet hanterat merparten av den löpande rådgivningen till projektet.
Heidelberg Materials rådgavs av Mannheimer Swartling.
