I fokusStriktare krav vid utländska investeringar

Fler branscher och bolag än tidigare kommer att omfattas av de stramare villkor för utländska investeringar som förbereds av EU-kommissionen. Mycket tyder på att den svenska öppenheten för sådana investeringar nu måste ge vika för en mer restriktiv hållning.

Sverige har en lång historia av ekonomisk och politisk öppenhet gentemot omvärlden. Som liten nation där en teknisk tillverkningsindustri utgör ekonomisk motor är vi helt beroende av ett stort handelsutbyte med övriga Europa och med de stora ekonomierna i Asien och Nordamerika. Svensk ekonomi har också klarat den globala omställningen med ett stort flöde av varor, tjänster och kapital över gränserna relativt väl. Svenska företag har expanderat utomlands samtidigt som internationella aktörer har etablerat sig i Sverige. För utländska bolag har det varit enkelt att både etablera dotterbolag och förvärva bolag på den svenska marknaden.

Direkta konsekvenser för flera bolag
Nu tyder dock mycket på att den svenska öppenheten för utländska investeringar kan komma att stramas åt. Förklaringen är dels ett hårdare internationellt handelsklimat mellan främst USA och Kina som påverkar övriga världen, dels den tekniska utvecklingen där digital information om privatpersoner, företag och offentliga institutioner har blivit en viktig tillgång vid företagsförvärv. Samtidigt som företagens ansamlade "big data" har ett stort ekonomiskt värde för digitaliseringen av verksamheten, finns en risk att viss information som företagen samlar in är känslig, och kan missbrukas. Detta vill både EU och USA förebygga, vilket kommer att få direkta konsekvenser för en lång rad svenska bolag som inte tidigare varit föremål för handelsrestriktioner så som exportkontroll eller investeringsgranskning. Utöver svenska hamnar, flygplatser, kraftverk och försvarsindustri kommer viktiga samhällsfunktioner – som energi, transport och sjukvård – kunna träffas av nya regler avseende säkerhet och allmän ordning. Sådana regler kommer nu dels på EU-nivå, dels på svensk nivå.

– För vissa sektorer kommer det bli krångligare att göra fusioner och förvärv över nationella gränser. Det kommer att ta längre tid och ställas hårdare villkor från både nationella och utländska myndigheter, säger Carolina Dackö, partner på Mannheimer Swartling och specialist på internationell handelsrätt.

Under 2018 stärktes den amerikanska granskningsmekanismen CFIUS med ett förtydligat uppdrag och ökade resurser. Samtidigt pågår på EU-nivå det slutliga arbetet med att anta ett ramverk för investeringsgranskningar. Det svenska systemet kommer då att behöva anpassas för att hantera informationsplikt till andra EU-länder och till EU kommissionen. Sverige kommer eventuellt också att anta egna kontrollregler. Länder som Tyskland, Italien och Frankrike ligger i framkant med tydliga investeringskontroller för att skydda verksamheter som är viktiga för den nationella säkerheten.

Teknologi värd att skydda
De nya reglerna kommer att leda till en hårdare kontroll av vilka svenska bolag som köps av utländska intressenter och vilka utländska investerare som köper in sig i svenska bolag. En avgörande punkt är frågan om vad som är att beteckna som nationellt skyddsvärd teknologi.

– I Sverige har vi tidigare endast haft begränsningar för bolag verksamma inom försvarsindustrin och för viss infrastruktur, men den internationella trenden går mot ett kraftigt vidgat perspektiv. Gränserna för vad som är att beteckna som nationellt skyddsvärd teknologi är föremål för tolkning, säger Erica Wiking Häger, partner på Mannheimer Swartling och specialist på integritetsfrågor och dataskydd.

Hon pekar ut en rad branscher som kan komma att omfattas av en hårdare kontroll av framför allt information. Aktörer inom fintech, hälso- och sjukvård samt inom sociala medier är exempel på företag som kan räkna med striktare myndighetskrav.

I amerikanska CFIUS, som betraktas som en föregångare i sammanhanget, omfattas numera breda kategorier av kritisk infrastruktur, kritisk teknologi och känsliga personuppgifter. Den gemensamma nämnaren är tekniska system eller digital information som skulle kunna utgöra ett hot mot dels den enskilda individens personliga integritet, dels samhällets grundläggande demokratiska principer. Teknikutvecklingen, med digitala fotspår, Internet of Things och webbaserade tjänster medför närmast oändliga möjligheter att kartlägga individer. Här menar både Erica Wiking Häger och Carolina Dackö att byråns klienter har mycket att vinna på att vara proaktiva i stället för att vara reaktiva.

Personuppgifter och "big data" är ofta en central del av våra klienters affärsverksamhet och kan till och med vara avgörande för deras utveckling. Samtidigt behöver man tänka kritiskt och se över hanteringen av känslig information. Denna typ av verksamhet kan anses särskilt skyddsvärd. Om sedan en potentiell utländsk köpare av verksamheten har kopplingar till en utländsk stat, kan förvärvet bedömas som extra riskfyllt ur ett nationellt säkerhetsperspektiv.

En rättighetsfråga
Emma Ihre, Head of Sustainability på Mannheimer Swartling, menar att frågorna om systemkritisk infrastruktur och data som rör den personliga integriteten i förlängningen är en fråga om mänskliga rättigheter. Företagen måste ta ett större ansvar – för leverantörer och för kunder samt för den information de samlar på sig och lämnar över till tredje part. Men frågorna om samhällskritisk teknologi, personlig integritet och utländska intressen är ofta utmanande att hantera för en företagsledning.

Hur kommer då företag att påverkas av de striktare kraven på nationell säkerhet och investeringsgranskning? Först och främst kommer bolag att behöva se över om verksamheten de bedriver omfattas av det som svenska eller EU-regler pekar ut som känsligt. Det kan komma upp i avtalsförhandlingar med kunder eller leverantörer, eller i frågor från myndigheter. Due diligence-arbetet vid företagsförvärv kommer att utökas med ytterligare ett moment. Ett bolag som har fått ett uppköpserbjudande från ett utländskt bolag kommer behöva redovisa hur man hanterar cybersäkerhet, integritetsskydd och samhällsviktig infrastruktur.

– Investeringsgranskning, det vill säga en egen granskning och eventuellt godkännande eller villkor från myndigheter i olika länder, kommer vid vissa förvärv att bli ett kritiskt moment. Just nu skapas flera nya regelverk i området. I Sverige arbetar man med lagförslag på att införa en form av godkännande vid upplåtelse och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet. Det är viktigt att följa utvecklingen och att redan nu vara förberedd på de nya reglerna både i Sverige och på EU-nivå, säger Carolina Dackö.