I fokusVolatila spelregler för internationell handel

Den internationella handeln med Ryssland och Iran är just nu en brännande fråga. EU:s och USA:s sanktioner mot de bägge länderna har stor betydelse för flera svenska bolag.

I juli 2015 håller president Barack Obama tal till den amerikanska nationen. Tillsammans med utrikesminister John Kerry har han slutit ett avtal med USA:s, enligt vissa bedömare, största och mäktigaste fiende i Mellanöstern – den regionala stormakten Iran.

Joint Comprehensive Plan of Action, som innebär att Iran bland annat förbinder sig till att inte utveckla kärnvapen och underkastar sig internationell kontroll av sitt kärnenergiprogram, är historiskt. Som motprestation ska FN, USA och EU suspendera merparten av de hårda handelssanktionerna man har mot Iran under en 10-årsperiod.

Den demokratiska supermakten och Iran har utkämpat ett kallt krig ända sedan 1979, då envåldshärskaren Shahen störtades. 2012 trappades konflikten upp ytterligare när USA införde så kallade sekundära sanktioner, en sanktionsmekanism som innebar att USA krävde att även till exempel europeiska företag och banker skulle följa vissa amerikanska sanktioner mot Iran. I de fall där så inte skedde kunde USA straffa europeiska företag och banker. Samma år trappade även EU upp sina sanktioner och förbjöd all handel med Irans olja. Effekterna mot både den iranska ekonomin och utländska företag som exporterade till Iran var omedelbara. Fem år senare är islossningen ett faktum. USA har visserligen kvar sina primära sanktioner (sanktioner riktade mot amerikanska personer och företag) men de sekundära sanktionerna riktade mot svenska och andra europeiska företag lyftes vid årsskiftet. Men inte nog med det – förhoppningarna är stora att detta är första steget mot en normalisering av västvärldens utrikeshandel med Iran.

Sanktioner och sanktionslättnader

– Iran har en befolkning på över 80 miljoner invånare och är historiskt sett det mest utvecklade landet i hela regionen. Flera stora svenska företag har handlat med Iran och väldigt många fler är intresserade av att komma in på den iranska marknaden, säger Anders Lückander, advokat och delägare på Mannheimer Swartling.

Det diplomatiska närmandet mellan Iran och USA resulterade dels i ett ökat mediefokus, dels i att Anders Lückander och hans kollegor fick allt fler förfrågningar från klienter som var intresserade av en etablering på eller handel med den iranska marknaden. Anders Lückander, som studerat mellanösternkunskap och har ett stort intresse för denna del av världen, föreslog då att Mannheimer Swartling skulle sätta samman en informell desk med särskilt uppdrag att bevaka de legala och ekonomiska konsekvenserna av sanktionslättnaderna.

– Före sanktionerna hade Sverige och Tyskland en ganska omfattande handel med Iran. Svenska varumärken har ett gott anseende samtidigt som det finns stora kunskaper om Iran i Sverige, inte minst eftersom vi har en stor iransk minoritet här, säger Carolina Dackö, advokat och Specialist Counsel på Mannheimer Swartling.

Efter Donald Trumps seger i presidentvalet råder stor osäkerhet kring framtiden för handelsutbytet med Iran. Republikanerna i kongressen motsatte sig avtalet så risken finns att de sekundära sanktionerna återinförs. Men Anders Lückander och Carolina Dackö är optimistiska.

– Iran är på många sätt den ekonomiska motorn i Mellanöstern och sanktionerna har skapat ett uppdämt behov av många exportprodukter som svensk industri kan erbjuda, säger Carolina Dackö.

Lastbilar, fordonskomponenter, läkemedel, kraftteknik och råvaror är några av de exportprodukter som Iran efterfrågar. Åtskilliga svenska bolag har också kontaktats av iranska köpare. Därmed inte sagt att det bara går att trycka på knappen och sätta igång att börja leverera på ordrarna. De svenska bankerna är oroliga för att ta emot iranska betalningar – detta eftersom de amerikanska primära sanktionerna fortfarande är i spel och bland annat förbjuder överföringar i US-dollar. Och fortfarande kringgärdas export till Iran av en rad restriktioner både från EU och USA. Det gäller alltså att göra ganska så omfattande juridiska utredningar innan man kan sätta sig ned och inleda förhandlingar med en iransk kund.

En annan exportmarknad som är föremål för sanktioner är Ryssland. 2014 införde EU och USA sanktioner riktade mot vissa personer och företag med direkt eller indirekt koppling till den ryska regimen samtidigt som vissa sektorer inom den ryska industrin blev föremål för sanktioner, bland annat energi- och banksektorerna. Det innebar en hel del komplicerad juridik för flera av Mannheimer Swartlings klienter med verksamhet eller dotterbolag i Ryssland.

Kunskap möjliggör export

– Sanktionerna mot Ryssland har fått tydliga konsekvenser. Dels råder restriktioner på att göra vissa typer av transaktioner inom vissa branscher, bland annat oljesektorn, dels kräver de affärer som görs mycket djupgående due diligence. Svenska företag måste veta exakt vem motparten är och vilka kopplingar som finns till staten och olika affärsintressen, säger Fredrik Svensson, advokat och delägare på Mannheimer Swartlings Moskvakontor.

De bolag som då är förberedda och redan har kunskap, alltså vet vem de handlar med, var varorna ska användas, och om varorna behöver exporttillstånd, är de som först kan börja leverera.

Det finns stora likheter mellan det sanktionsarbete som måste göras i Ryssland och det som måste göras i Iran, poängterar Fredrik Svensson.

Ryssland är en stor marknad och till följd av fallande oljepriser har många svenska bolag sett en minskad köpkraft. Men precis som i fallet Iran är det strategiskt viktigt för företag att följa utvecklingen – både vad gäller ekonomin och sanktionsreglerna. Det gäller att vara först ut när det vänder uppåt igen.

– De bolag som då är förberedda och redan har kunskap, alltså vet vem de handlar med, var varorna ska användas, och om varorna behöver exporttillstånd, är de som först kan börja leverera. Men det kräver ett visst förhandsarbete och att man följer regelverket, om det ändras under tidens gång.

Sannolikheten för att Ryssland skulle återlämna Krim till Ukraina bedömer Fredrik Svensson som obefintlig. Men den dagen någon form av fredsuppgörelse nås i östra Ukraina så kommer det nog ske vissa sanktionslättnader vilket i sin tur sannolikt kommer att innebära ett uppsving för Sveriges handel med Ryssland. Moderniseringsbehovet är fortfarande stort utanför Moskva och S:t Petersburg och tilltron till svenska och andra nordiska företag är stor.