I takt med att intresset för klimatfrågor ökar är detta även ett område som får allt mer betydelse inom juridiken. Därför bildar Mannheimer Swartling nu en Climate Change-grupp. Den utgår ifrån de förändrade förutsättningar som tillskrivs klimatförändringarna samt målet att minska utsläppen av växthusgaser genom handel med utsläppsrätter.
– Detta utgör ytterligare ett bidrag till vårt miljöarbete som kommer våra klienter till godo, säger Bo Hansson, delägare och initiativtagare till gruppen.
Exempel på konsekvenser av klimatförändringar är stormar, skyfall, höga flöden och översvämningar, höga grundvattennivåer, erosion och ras. Detta är ett område som skapar nya regleringar över hela Europa och som leder till ändrade förutsättningar för företag och organisationer. I många verksamheter har också miljötänkandet blivit en naturlig del i såväl det dagliga arbetet som den långsiktiga planeringen. Det påverkar affärsbeslut och ger en ny juridik att arbeta med som berör alla branscher och legala verksamhetsområden.
– Viljan att faktiskt göra något åt klimatförändringarna finns både hos politiker och näringsliv. Detta gör att det även finns förväntningar från våra klienter att vi ska kunna förutse effekterna av de åtgärder man vidtar och hitta nya miljövänliga affärsmöjligheter. För oss är detta frågor som vi är allt mer observanta på och där vi har en spetskompetens, säger Bo Hansson.
Följderna av klimatförändringarna ger även upphov till olika typer av tvister. Ett exempel som byrån arbetat med är ersättningsanspråken till följd av stormen Gudrun som drabbade norra Europa i januari 2005 och slog ut elnät och förstörde stora arealer skog.
Grupp med specialister
I Climate Change-gruppen samlar Mannheimer Swartling specialister från olika områden inom byrån. Detta för att kunna arbeta proaktivt med ett helhetstänkande för klienterna och erbjuda rådgivning när det gäller de affärsmöjligheter, problem och strategier som klimatförändringarna och åtgärderna för att möta klimatförändringarna leder till. Eftersom juridiken inom Climate Change tangerar så många olika områden kommer den nya gruppen att ha kopplingar till i stort sett alla verksamhetsgrupper inom byrån. Även FN’s före detta rättschef Hans Corell kommer att ingå, numera verksam som konsult inom byrån.
– Genom vår breda ansats och erfarenhet inom Climate Change-relaterad juridik är vi unika och kan ge klienterna ett mervärde i deras affärer och samtidigt göra en insats för miljön, säger han.
Klimatåret 2009
Nästa år kommer Förenta Nationernas klimatkonferens i Köpenhamn att äga rum. Målen med konferensen är att så många länder som möjligt ska ingå ett nytt bindande globalt klimatavtal för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Konferensen i december 2009 är sista möjligheten för världens länder att utforma ett avtal som kan träda i kraft innan Kyotoprotokollet från 1997 upphör att gälla.
Bo Hansson pekar på Sveriges möjligheter att kunna initiera ett antal intressanta frågeställningar vid konferensen.
– En är att varje land, för att kunna stimulera cleantech- och renewable-projekt, får ett mandat att omvandla utsläppsrätter ur den nationella reserven till utsläppskrediter. Utsläppskrediterna skulle hjälpa till att finansiera nya verksamheter samtidigt som antalet utsläppsrätter skulle minska. Detta skulle i sin tur stimulera till minskade utsläpp av växthusgaser på grund av ökade utsläppskostnader. Varje land skulle med andra ord kunna skapa ett inhemskt omvandlingstryck som går längre än vad man kommer överens om på överstatlig nivå, säger Bo Hansson.
Utsläppsrätter
Derivathandeln för utsläppsrätter och utsläppskrediter är ett område som byrån förutser kommer att växa. Området kräver särskilda kunskaper som Climate Change-gruppens specialister besitter. Med handel med utsläppsrätter avses i första hand så kallade CDM-projekt (Clean Development Mechanism) och JI-projekt (Joint Implementation). Juridiken här består främst av avtalsskrivning vid köp, försäljning och pantsättning av utsläppsrätter och utsläppskrediter samt olika typer av rådgivning i samband med genomförandet av projekten. Gruppens kompetens omfattar även finansiering av och investeringar i cleantech-projekt och renewable energy-projekt.
Eftersom CDM- och JI-projekt ofta utförs i länder där byrån har utlandskontor kan byrån erbjuda ett unikt fullservicekoncept med rådgivning i alla delar av internationella projekt.
– Våra utlandskontor är oerhört viktiga här med sitt lokala know-how om den inhemska marknaden och dess regelverk, säger Bo Hansson.
Vad innebär projekten?
CDM-projekt kan sägas ha tre syften. Det första är att överföra cleantech-knowledge från i-länder till u-länder. Det andra är att få största möjliga miljönytta (utsläppsbegränsning) för varje investerad euro. Det tredje är att få till stånd utsläppsminskningar av växthusgaser. De flesta CDM-projekten utförs i Kina, eftersom Kina betraktades som ett u-land när de internationella traktaten slöts.
JI-projektet kan sägas ha två syften, dels att få största möjliga miljönytta (utsläppsbegränsning) för varje investerad euro, dels att få till stånd utsläppsminskningar av växthusgaser. JI-projekt utförs mellan i-länder och tillväxtländer, exempelvis två länder inom EU.
CDM- och JI-projekten formar tillsammans med utsläppsrätterna det s k Cap & Trade-systemet. Detta innebär i korthet att koldioxidutsläpp inom ett visst geografiskt begränsat område endast får ske upp till ett tak (cap). De industrier som behöver mer utsläppsutrymme än vad taket tillåter kan köpa utsläppsrätter från den öppna marknaden (trade) där varje utsläppsrätt svarar mot ett ton koldioxid eller motsvarande. Utsläppsrätterna är således en typ av finansiella instrument som styrs av marknadens behov. Industriföretag kan också medverka i CDM- och JI-projekt och på detta vis skaffa sig utsläppskrediter. Även dessa är en typ av finansiella instrument och även varje utsläppskredit motsvarar ett ton koldioxid eller motsvarande.
Handeln med utsläppsrätter styrs av ett antal rättsakter och standardavtal som omfattar både folkrätt, EG-rätt, förvaltningsrätt och civilrätt. Inom folkrätten styrs området bland annat av UNFCCC och Kyotoprotokollet. Inom EG-rätten är det Handelsdirektivet, Länkdirektivet och Registerförordningen som styr. Det finns också en Lag om handel med utsläppsrätter, en förordning om handel med utsläppsrätter, samt ett antal standardavtal på området.
Läs mer om Climate Change-gruppens arbete.
_________________
Fakta Kyotoprotokollet:
Kyotoprotokollet är ett avtal som slöts 1997 i Kyoto i Japan och trädde i kraft 2005. Avtalets mål är att minska utsläppen av växthusgaser med minst fem procent från 1990 års nivå till perioden 2008-2012. För EU-länderna gäller att utsläppen ska minskas med åtta procent och för Japan sex procent. Sverige är ett av de länder som har lyckats minska sina utsläpp enligt protokollet.