Nya regler för att främja energi- effektivisering i byggnader

I april i år antogs tre nya lagar och flertalet änd- ringar genomfördes i befintlig lagstiftning för att anpassa svensk rätt till det så kallade energi- effektiviseringsdirektivet. Antagandet och änd- ringarna innebär ökade krav på bland annat fastighetsägare, byggherrar och större företag i frågor som rör mätning och kartläggning av energi- användning i byggnader och verksamheter.

Enligt Lag (2014:267) om energimätning i byggnader ska mätning av energiförbrukning på lägenhetsnivå, under vissa omständigheter, möjliggöras vid nybyggnation, ombyggnation och i befintlig bebyg- gelse. Lagen, som i stora delar trädde i kraft i juni i år, syftar till att främja energieffektivisering i samhället. Genom att sträva efter att energiförbrukning ska mätas på lägenhetsnivå och att kostnaden ska fördelas efter faktisk förbrukning är förhoppningen att konsumen- ten ska få incitament att effektivisera sin energianvändning. Mätning av energi ska ske per lägenhet för såväl kommersiella lokaler som för bostadslägenheter.

Fastighetsägare kommer från och med den 1 juni 2016 att vara skyldiga att möjliggöra mätning av värme, kyla och tappvarmvatten i befintlig bebyggelse under förutsättning att det är kostnads- effektivt och tekniskt genomförbart.

Det kommer även att ställas krav på den som låter genomföra ny- eller ombyggnation att möjliggöra energimätning på lägenhetsnivå avseende värme, kyla och tappvarmvatten. Vid ombyggnation upp- ställs krav om möjliggörande är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart. Vid nybyggnation uppställs enbart krav på kostnads- effektivitet. När dessa regler träder i kraft är ännu inte beslutat.

Vad som är att anse som kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart ska inte vara upp till den enskilde fastighetsägaren eller byggherren att bedöma. Vad som är att anse som kostnadseffektivt och tekniskt genom- förbart ska inte vara upp till den enskilde fastighetsägaren eller byggherren att bedöma utan frågan har utretts av Boverket. Boverket har i en rapport som presenterades den 4 november avseende ny- och ombyggnation redovisat att verket bedömer att krav på individuell mätning avseende värme, kyla och tappvarmvatten riskerar att tvinga fram olönsamma investeringar för de flesta byggherrar eller fastighetsägare. Boverket föreslår därför att det inte i något fall av ny- eller ombyggnation ska ställas krav på individuell mätning. Vilket genomslag den nya lagen, mot bakgrund av Boverkets utredning, kommer att få i praktiken återstår att se.

För att ytterligare främja energieffektivisering har det i Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag, införts ett krav på stora företag att genomföra en energikartläggning senast den 5 december 2015. Med stora företag avses företag som sysselsätter minst 250 anställda och som har antingen en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år. Energikartläggning ska därefter ske vart fjärde år. Har företaget ett energi- eller miljöledningssystem är företaget under vissa förutsättningar undantaget skyldigheten att genomföra kartläggning enligt den nya lagen.

Energikartläggningen ska omfatta företagets verksamhet och före- slå kostnadseffektiva åtgärder för att spara energi och effektivisera energianvändningen. Det europeiska rådet har nyligen tagit ytterligare ett steg i klimat- arbetet och enats om ett gemensamt mål om att energieffektivise- ringen ska uppgå till 27 procent till år 2030. Kraven på ökad energi- effektivisering på såväl europeisk som nationell nivå kommer med stor sannolikhet att leda till ytterligare krav på energieffektivisering. Idag används mer än 30 procent av energin i Sverige till antingen varmvatten eller temperaturreglering av byggnader, varför vi kan förvänta oss ytterligare krav på fastighetsbranschen i framtiden.