Hot och möjligheter för fastighetsbranschen efter valet

Höstens regeringsförklaring och budgetproposition visar att fastighetsbranschen får räkna med att stå i fokus för utredningar och förändringsförslag på flera plan under den kommande mandatperioden. Detta rymmer både hot och möjligheter.

Fastighetstransaktionsmarknaden har att vänta en utredning om förekomsten av paketering av fastigheter. Det ifrågasätts nu om detta utgör (otillbörlig) skatteplanering. Även lagstiftningen om fastighetsbildning ska ses över, med fokus på möjliga åtgärder för att undgå stämpelskatt. Här aviseras en översyn och möjlig lagändring, som då troligen tar fokus på regelverket om fastighetsreglering i första hand. Om frågor om fastighetsbildning blir föremål för översyn är det dock önskvärt att även lagen om förvaltning av samfällighetsföreningar ses över, särskilt vad gäller ändamålsenlig styrning av gemensamhetsanläggningar där tredimensionell fastighetsbildning används, dvs. oftast i städerna. Den rösträttsspärr som idag begränsar stora fastighetsägares inflyttande över beslut av ekonomisk betydelse i sådana gemensamhetsanläggningar framstår inte som ändamålsenlig.

Årets budgetproposition tillkännager regeringens avsikt att utreda möjligheter till att stimulera till ett ökat bostadsbyggande. Att gå från ord till handling har dock visat sig svårt på detta område. Ett helhetsgrepp är önskvärt, där inte bara byggprocessen med detaljplanering effektiviseras ytterligare, utan även de finansiella och skattemässiga förutsättningarna långsiktigt läggs fast. Av förra mandatperiodens förslag om ändringar i plan- och bygglagen ledde många förslag aldrig till lagstiftning. Det finns alltjämt ett reformbehov på detta område och fler lagförslag är troligen att vänta. De ska dock inte bortses från att ytterst är det finansiella frågor som styr byggande och bostadsmarknad. I en kommentar från Fastighets-ägarna efter valet skrev Reinhold Lennebo i Dagens Samhälle, (141002) att ”Ett säkert sätt att minska nybyggandet är --- att skapa stark osäkerhet om morgondagens förutsättningar. Det handlar främst om regelverk för nyproduktion och förvaltning, men även beskattningen av fastighetsföretag”. Som legala rådgivare till fastighetsbranschen delar vi denna bild.

Det är oklart vad som efter valet händer med fastighetsbranschens nyaste tillgångsslag, ägarlägenheter. När första steget med ägarlägenheter togs 2009 var det en begränsad reform för nyproduktion som gjordes, samtidigt som det utlovades en översyn för att följa upp och utvärdera möjligheten till vidare tillämpning av regelverket.

Utredningen lämnade sitt förslag våren 2014 och frågan om ägarlägenheternas framtid ligger nu på regeringens bord. Bortom budgetproposition och andra valfrågor ser vi hur hållbarhetsfrågorna växer i betydelse, även inom fastighetsbranschen. Hållbarhetsfrågorna har också legala konsekvenser och skapar behov av juridisk analys. På Mannheimer Swartling integrerar vi hållbarhetsfrågorna i den legala rådgivningen där det aktualiseras, från gröna hyresavtal till compliancefrågor, och kan därmed hjälpa klienterna att hantera sina hållbarhetsrisker och affärsmöjligheter även ur ett legalt perspektiv. Ett aktuellt exempel på hållbarhetsfrågor är regelverket om riksintressen.

Debatten om hur dagens riksintressen kolliderar med andra viktiga intressen, såsom förtätning av städer,  blandstadsprojekt och bostadsbyggande i allmänhet fortsätter med oförminskad styrka. Om befintliga regler om skydd för riksintressen inte upplevs relevanta utifrån den långsiktigt önskvärda samhällsutvecklingen och inte heller är rimligt förutsägbara för fastighetsbranschen leder reglerna inte till det hållbara samhälle som de är satta att värna. En översyn bör ske.

Jesper Jesper Prytz, jesper.prytz@msa.se