22 december 2014

Emma Ihre är från 3 november Mannheimer Swartlings första hållbarhetschef.

Hon har en bak- grund som finansanalytiker samt rådgivare inom ansvarsfulla investeringar, men har även arbetat för Amnesty International under ett antal år. Emma kommer närmast från Finansdepartementet där hon var ansvarig för att integrera hållbarhet i ägarstyrningen av de 50 bolagen med statligt ägande, en bolagsportfölj som värderas till runt 500 miljarder kronor. Hos Mannheimer Swartling kommer hon att bidra i utvecklingen av byråns ökande fokus på hållbarhet samt till att integrera hållbarhetsfrågor i rådgivningen till byråns klienter.

emma ihreVad blir din roll på Mannheimer Swartling?
Huvudfokus för mitt arbete blir att ännu mer systematisk integrera hållbarhetsfrågor inom områden som t.ex. anti-korruption, för- värvsprocesser, anställningsfrågor, miljöfrågor etc. i rådgivningen till byråns klienter. Mannheimer Swartling kan ju bidra till en mer hållbar utveckling genom att bistå sina klienter med kvalificerad och värdeskapande rådgivning som både gynnar klienternas affärs- verksamhet och är positiv för klienternas olika intressentgrupper. För att på bästa sätt stödja klienter i sin hantering av risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet måste rådgivningen utgå ifrån varje klients affärsverksamhet och bidra till att uppnå fast- ställda affärsmål. Självklart är byråns eget interna hållbarhetsarbete viktigt, men främst som en förutsättning för professionell råd- givning samt en hygienfråga för ett företag som arbetat så länge och ingående redan med dessa frågor. Mannheimer Swartling har en lång tradition av att arbeta med företagskultur och värderingar samt att tänka och agera långsiktigt då det är en förutsättning för att bygga goda affärsrelationer.

Hur ser du på kopplingen mellan hållbarhetsfrågor och affärsverksamhet?
Globaliseringen och nya produktionsmönster innebär både nya risker och affärsmöjligheter för företag då miljölagstiftning, arbets- villkor och respekten för de internationellt erkända mänskliga rättigheterna skiljer sig åt mellan olika länder i världen. Samtidigt har den nya informationstekniken gjort olika intressenter som t.ex. kunder, media och ideella organisationer mer medvetna om de utmaningar som Sverige och världen har att hantera inom t.ex. miljöområdet, integration och korruption. Kostnaden för att kom- municera tveksamma arbetsförhållanden hos en underleverantör på andra sidan jordklotet till ett företags intressenter världen över är i princip obefintlig idag. Med andra ord har både risken för att företag, direkt eller indirekt, bidrar till t.ex. kränkningar av mänskliga rättigheter och risken att få negativ uppmärksamhet för det ökat under de senast 15 åren. Det är dock viktigt att komma ihåg att det nya landskapet/förutsättningarna som bolagen har att förhålla sig till också innebär nya affärsmöjligheter. Det bolag som förstår sin bransch och bolagets risker och hanterar dem t.ex. via affärsavtal med leverantörer och i sina riskanalyser har goda möjlig- heter att tjäna pengar på kunders och andra intressenters nya högre förväntningar samt att bättre hantera sina affärsrisker.

Har du något knep att naturligt få in hållbarhetsfrågorna i företagens dagliga verksamhet?
Det är helt centralt att företagets ledning förstår vad hållbarhet är och ser kopplingen till affärsverksamheten. Styrelsen eller lednings- gruppen behöver absolut inte vara specialister inom anti-korruption, miljö eller arbetsvillkor, men måste förstå vilka bolagets främsta hållbarhetsrisker är för att kunna hantera dem och för att i nästa fas vända dem genom affärsutveckling till nya affärsmöjligheter. Det innebär förmågan att fastställa relevanta mål för de områdena samt en strategi för att hantera frågorna. Det är även centralt att frågorna är väl integrerade i rapportering och uppföljning till styrelsen och företagsledningen samt i olika policies och affärsavtal. Hållbarhet måste göras förståeligt och relevant utifrån varje medarbetares ansvar och arbetsuppgifter vare sig personen arbetar som inköpare, säljare eller projektledare.

Kan bolagsstyrning och juridik förenkla eller försvåra implementeringen av hållbarhetsfrågor i näringslivet?
Att integrera hållbarhet i bolagsstyrningen är en förutsättning för ett värdeskapande hållbarhetsarbete. Om hållbarhetsfrågorna inte är en del av övrig bolagsstyrning så måste bolaget ha en ”otrolig tur” om enskilda initiativ inom bolaget reducerar affärsrisker samt påverkar lönsamheten i positiv riktning.

Att reglera hållbarhetsfrågorna i affärsjuridiska kontrakt med t.ex. agenter eller underleverantör är viktigt av flera skäl. Dels då det innebär ett proaktivt arbetssätt där bolaget redan från början gör rätt, dvs i juridiska affärsavtal fastställer sina krav och förväntningar på sin avtalspart, dels för att det har ett viktigt signalvärde till så väl den egna organisationen som till olika samarbetspartner kring bolagets värderingar och förväntningar/krav.

Finns det några tydliga förbättringsområden inom ditt expertisområde för fastighetsbranschen?
Jag tror att det finns utrymme för att samarbeta mer inom branschen kring hållbarhetsfrågorna samt att ställa tydligare och högre krav på underleverantörer/byggbolag. Även utökat samarbete med kunder/ hyresgäster kring olika hållbarhetsfrågor skulle kunna förbättra möjligheterna till att uppnå bra långsiktiga resultat samt skicka en positiv signal till kunder kring fastighetsbolagets engagemang för hållbarhet.

Fastighetsbranschen har kommit längre än t.ex. byggbranschen när det gäller mångfald och jämställdhet, men det finns fortfarande utrymme för utveckling inom de områdena. Genom att anställa personer med olika bakgrund och erfarenheter samt uppnå en bättre könsbalans ökar branschens möjlighet att attrahera de mest kompe- tenta personerna samt bättre förstå sina kunders behov och förvänt- ningar på bolaget.

Om vi tar fram kristallkulan, vad ser du som framtidens hållbarhetsfrågor inom fastighetsbranschen?
Miljö, säkerhet samt affärsetik kommer fortsatt vara viktiga områ- den för branschen. De flesta fastighetsbolag är idag väl medvetna om att t.ex. effektiv energianvändning och hög affärsetik är avgö- rande för deras långsiktiga anseende och lönsamhet.

Jag tror att hållbarhetsriskerna ännu tydligare kommer integreras och bli en del av övriga affärsrisker samt att fastighetsbolag kommer att fokusera allt mer på affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet. Ett bygg- eller fastighetsbolag som uppfattas som något positivt för sin närmiljö, som en del av lösningen istället för problemet när det gäller boende och sysselsättning, drabbas av mindre skadegörelse och får lojala kunder. Även möjligheten att attrahera och behålla de bästa personerna i fastighetsbolaget ökar om bolaget uppfattas som ansvarsfullt och medvetet kring olika hållbarhetsfrågor. De flesta människor vill arbeta för ett företag de är stolta över samt känna att de bidrar till att skapa värde på lång sikt.