I fokusEffektiv tvistlösning genom evolution

Snabbare avslut och internationellt accepterade domar. De här är några av anledningarna till att skiljeförfarande är det vanligaste sättet för att lösa affärstvister. Men eftersom internationella skiljeförfaranden baseras på best practice, snarare än nedskrivna lagar och regler, krävs att juristerna som arbetar inom området är både erfarna och ständigt uppdaterar sina kunskaper. "Det är parterna, snarare än reglerna, som avgör hur tvisten ska hanteras", säger Kristoffer Löf, verksam inom Mannheimer Swartlings verksamhetsgrupp för tvistlösning.

Ett allt komplexare och mer internationellt näringsliv i kombination med ökad global handel gör att antalet tvister blir fler och mer omfattande. En viktig anledning att ta tvisten till ett skiljedomsinstitut istället för en domstol är att ärendegången ofta är betydligt snabbare, samtidigt som en skiljedom är verkställbar i många länder.

– Ett ärende som kan ta tio år att lösa i domstol, kanske kan lösas på ett eller ett par år genom ett skiljedomsförfarande. Och medan ett svenskt domstolsbeslut i sig inte är värt någonting i till exempel USA, är en svensk skiljedom accepterad och verkställbar i över 150 länder, förklarar Kristoffer Löf.

Praxis utvecklas över tid

Ofta väljs en plats som betraktas som neutral av parterna för skiljeförfarandet. När ett tredje land, det vill säga där ingen av parterna är hemmahörande, väljs för att lösa tvisten i är det sällan på grund av någon djupare förståelse – eller förkärlek – för det landets regelverk, utan snarare för att det förutom neutralt också uppfattas som smidigt och har rykte om sig att vara "skiljedomsvänligt".

– Internationella skiljeförfaranden har blivit mer och mer gränslösa. Det finns väldigt få skrivna regler för hur processerna ska gå till. Över tiden har det istället utvecklats oskrivna procedurer och praxis som erfarna tvistlösningsjurister tillämpar oavsett var förhandlingarna äger rum. Processordningen utvecklas på ett närmast Darwinistiskt sätt, där bra lösningar återanvänds och dåliga försvinner. Tvistlösningen blir effektiv genom evolution. En best practice utvecklas. Det här ger ett effektivare och mer anpassat förfarande än vad den hårt reglerade domstolsprocessen medger. Där är ineffektiva lösningar lagstadgade och det tar tid att ändra eller frigöra sig från dem, säger Kristoffer Löf.

Blandning mellan common law och civil law

Best practice kan definieras som lösningar som förordas av erfarna skiljerättsjurister, det vill säga vad de allmänt förväntas vägledas av om inte tvingande regelverk i landet där tvisten avgörs föreskriver något annat eller om parterna enas om en annan lösning. Dessa principer överensstämmer ofta med en blandning mellan civil law och common law. Traditionen med common law utvecklades i England under medeltiden och applicerades även i de brittiska kolonierna, medan civil law växte fram på Europas kontinent under samma tid. Även civil law spreds till kolonier. Länder som Ryssland och Japan anpassade också sina rättssystem till civil law under 1800- och 1900-talen. När parter med bakgrund i de olika rättssystemen möts i tvister, är det viktigt att de har förtroende för tvistlösningsmodellen och känner att den ger en rättvis prövning. Eftersom best practice i internationella skiljeförfaranden har hämtat inslag från en mängd rättssystem, kan parter från hela världen få förtroende för processen.

Kodifiering pågår

En utmaning för juristerna är att hålla sig à jour med utvecklingen av vad som utgör best practice inom internationella skiljeförfaranden. Det pågår därför ett stort internationellt erfarenhetsutbyte i olika forum som behandlar skiljemannarätten. Ett antal av Mannheimer Swartlings delägare och medlemmar i tvistlösningsgruppen, däribland Kristoffer Löf, publicerade nyligen en bok som är en handledning till tvistlösning i Sverige.

– Det bedrivs ett oerhört intensivt arbete för att kodifiera och dokumentera best practice. Det är helt nödvändigt att läsa och hänga med i alla dessa resonemang och trender. Eftersom det är en ständig utveckling räcker det dock inte att bara läsa regler, utan man måste vara en del av den internationella miljön. Genom vår storlek exponeras vår verksamhetsgrupp mot en mängd internationella skiljeförfaranden varje år och genom ständigt internt kunskapsutbyte ser vi till att vara en del av utvecklingen, säger Kristoffer Löf.

Han menar också att svenska tvistlösningsjurister står sig väl i den internationella konkurrensen. Det är en anledning till att Sverige och Stockholm ofta väljs – och traditionellt har valts – som plats för internationella

Det bedrivs ett oerhört intensivt arbete för att kodifiera och dokumentera best practice. Det är helt nödvändigt att läsa och hänga med i alla dessa resonemang och trender.

skiljeförfaranden. Under det kalla krigets dagar var det vanligt att tvister mellan företag i öst och väst löstes i det alliansfria Sverige. Ett väletablerat skiljedomsinstitut vid Stockholms handelskammare och inte minst många respekterade skiljemän bidrog också till att göra Sverige till en stormakt inom skiljeförfaranden.

– Den väldigt låga graden av korruption i Sverige gör också att många väljer att komma hit, säger Kristoffer Löf.

– Samtidigt har konkurrensen hårdnat från till exempel London, som har fått många ryska tvister under senare år. Engelsmännen har varit enormt duktiga på att marknadsföra sig. Därför blir det allt viktigare att synas och peka på fördelarna med Sverige som skiljedomsland, fortsätter han.

Mannheimer Swartling har omfattande erfarenhet av både kommersiella tvister inom många olika bransch- och rättsområden, liksom av statliga och regulatoriska tvister. Energi är ett viktigt område, men också bland annat telekom, IT, fordonsindustri, fastigheter, media och underhållning samt shipping och transporter. Medarbetarna i byråns verksamhetsgrupp för tvistlösning agerar som ombud inom skiljenämnder över hela världen och biträder klienter i medlingsförfaranden och andra former av tvistlösning.