I fokusNär rådgivaren blir utredare

Det tar lång tid att bygga upp ett förtroendekapital hos kunder, anställda och aktieägare. Men det går fort att reducera eller till och med förbruka det. Det vet Telia Company, Swedbank, Nordea, SCA, och en rad andra bolag.

Förtroendefrågan är nu inget som är isolerat till den privata sektorn. Även myndigheter, ideella organisationer och förtroendevalda politiker kan på kort tid drabbas av en akut brist på förtroendekapital. Enda skillnaden är att deras skada inte är lika enkel att kvantifiera i siffror.

Trycket på näringsliv, myndigheter och organisationer att både hålla sig inom lagens råmärken och på samma gång följa sina egna regler och policyer – eller helt enkelt leva upp till sina främsta intressenters förväntningar – har ökat markant de senaste åren. Därmed inte sagt att mutor, samarbeten med problematiska underleverantörer, samröre med odemokratiska regimer och privat konsumtion på arbetsgivarens bekostnad är nya företeelser. Men globaliseringen har inneburit att kapitalet rör sig över juridiska och geografiska gränser samtidigt som tidigare slutna regioner med bristande rättssäkerhet och utbredd korruption öppnats upp mot omvärlden. Det ökade utbytet av kapital, varor och tjänster har både förenklat och komplicerat företagens förhållande till omvärlden. Lägg därtill den digitala revolutionen som gjort det möjligt att både söka upp och distribuera dokumentation som inte är tänkt att hamna i offentlighetens ljus. Informationen från en enskild whistleblower kan få enorm effekt inte bara för ett enskilt företag eller myndighet utan för en hel nation.

Vikten av att hantera risker

Dagens globaliserade och digitaliserade näringsliv har skapat ett landskap fyllt med potentiella risker som företagen har att förhålla sig till. Alla som har befunnit sig mitt i en kritikstorm eller ett mediedrev vet att skadan redan kan ha skett i samma stund som nyheten är ett faktum. Där och då gäller det att minimera förtroendeskadan och undvika att det sker igen. I spåren av globaliseringen och ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor gör vi allt fler företagsgranskningar eller "corporate investigations". I Sverige har Mannheimer Swartling kommit att bli det självklara valet när såväl stora företag som myndigheter och organisationer beställer en extern genomlysning av den egna verksamheten.

– Vi tilldelas den här typen av uppdrag från högsta nivå i bolagen, det är oftast styrelsen som vill se alla kort på bordet, säger Andreas Steen, advokat och delägare på Mannheimer Swartling.

Han ingår i byråns verksamhetsgrupp Corporate Sustainability and Risk Management. De senaste åren har han haft en ledande roll i flera av Mannheimer Swartlings större utredningsuppdrag med särskilt fokus på organisationsfrågor, bolagsstyrning och företrädaransvar.

Det mest uppmärksammade exemplet på detta är Mannheimer Swartlings utredning av Telia Companys verksamhet i Uzbekistan. Ett annat är byråns utredning i anledning av Nordeas samarbete med Panama-bolaget Mossack Fonseca i samband med de så kallade Panamadokumenten. I båda dessa fall ställdes bolagen inför ett enormt yttre tryck från medier, investerare och myndigheter och valde att ge Mannheimer Swartling i uppdrag att utreda förhållandena. Den här typen av uppdrag har blivit allt vanligare för byrån. I vissa fall innebär uppdragen en förändrad roll för de inblandade juristerna – de går från att vara klientens rådgivare till klientens externa granskare. Samtidigt är det ingen ny situation – att som affärsjurist utreda klienternas affärsrelationer och peka på potentiella risker har alltid varit en del i uppdraget.

– Som utredare anlitas vi av klienten. Det är klienten som betalar och äger det slutgiltiga resultatet av vårt arbete. Det är samtidigt viktigt att utredningen genomförs med hög trovärdighet. Vi brukar därför se till att utredningen får bedrivas självständigt, men vi undviker termen "oberoende utredning" just eftersom vi har en klientrelation, säger Anders Nordström, advokat och delägare på Mannheimer Swartling.

– Vid den här typen av uppdrag är uppdragsbeskrivningen särskilt viktig. Där formuleras hur vi ska jobba och hur vi ska leverera resultatet, säger Anders Nordström.

Viljan att agera korrekt

Som delägare i byråns verksamhetsgrupp Arbetsrätt och pensioner tillika en av Sveriges mest ansedda arbetsrättsadvokater anlitas Anders Nordström återkommande i större utredningar av klienter. Tillsammans med sina kollegor utreder han om klienterna har följt sina arbetsrättsliga åtaganden och levt upp till sina policyer och interna regler. Bland annat deltog han i Mannheimer Swartlings uppmärksammade granskning av Svenska kyrkan som genomfördes under våren och sommaren 2016.

Både Andreas Steen och Anders Nordström vittnar om att klinterna är måna om att agera korrekt och transparent. Allt fler företag, myndigheter och organisationer inser att utarbeta och fastställa interna riktlinjer, uppförandekoder och regelverk är första steget. Nästa steg är att implementera och följa upp dem.

– Det proaktiva arbetet har ökat avsevärt, inte minst eftersom konsekvenserna av mutor, penningtvätt och bristfälliga arbetsförhållanden är stora och kännbara. I dag får vi regelmässigt förfrågningar om att proaktivt utreda motparter, leverantörer och uppköpsbolag, säger Andreas Steen.

I medierna får frågorna om ansvar och regelefterlevnad lätt en ensidig moralisk svärta. I Mannheimer Swartlings rådgivning handlar det om att vara tydlig och att skapa tydlighet utifrån relevanta regler och omvärldsfaktorer. I grund och botten handlar det också om den långsiktiga affärsnyttan och att agera i linje med organisationens värderingar. Att vara transparent och tydlig gentemot sina intressenter har blivit en intäkts- och kostnadsfråga.