I fokusFör Kina i Sverige

Kina flyttar fram sina positioner som internationell investerare. De senaste åren har de kinesiska direktinvesteringarna i Sverige tredubblats och väntas fortsätta öka.

När kinesiska Geely köpte Volvo Cars för sex år sedan var det många som blev oroliga för att de nya ägarna skulle montera ned bolagets tillverkning i Sverige och sudda ut varumärkets skandinaviska identitet. I dag vet vi att så inte blev fallet. I juni 2016 kunde personbilstillverkaren tillkännage ett historiskt försäljningsrekord och varumärket upplevs som mer svenskt än någonsin.

Geelys styrelseordförande Li Shufu har all anledning att känna sig stolt när han besöker Rosenbad för ett möte med statsminister Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg.

Måndagen den 12 september är en kinesisk näringslivsdelegation på besök i Rosenbad. Förutom Li Shufu deltar ett tjugotal företagsledare och investerare från några av Kinas största företag. Efter rundabordssamtalet med näringsministern och statsministern besöker de Karolinska Institutet, Norra Djurgårdsstaden, Ikea, Investor, STING (Stockholm Innovation & Growth AB), Volvo Cars och Business Region Göteborg.

Programmet är arrangerat av Business Sweden och Sweden China Trade Council, men initiativet kommer från Li Shufu själv.
Den kinesiske entreprenören och företagsledaren som sedan 2010 är ägare till Volvo Cars är en varm anhängare av svenskt företagande och skandinavisk affärskultur. Nu vill han få fler kinesiska företag att intressera sig för Sverige och investera i svenska företag. Det är framför allt grön teknologi och hållbart företagande som han vill att kollegorna i China Green Companies Alliance ska få upp ögonen för. Att investera i svenska företag är inte bara ett sätt att ta sig in på den europeiska marknaden, menar Li Shufu. Det är också ett sätt att lära sig och ta intryck av en affärskultur som är förknippad med transparens, långsiktighet och hänsyn till miljön.

En av deltagarna och presentatörerna vid mötet på Rosenbad är Mannheimer Swartlings Lucas Jonsson. Han är advokat och delägare samt ansvarig för byråns verksamhet i Shanghai och Hongkong. Han har stor erfarenhet av internationella företagsöverlåtelser och gränsöverskridande investeringar. Till byråns klienter räknas flera av de största svenska företagen med verksamhet i Kina, men också kinesiska företag som redan har eller planerar att investera i Sverige.

– På senare tid har vi sett ett tydligt ökat intresse från kinesiska företag att investera i Sverige och Europa. Det är också ett uttalat mål från den kinesiska regeringens sida att man ska öka sina utlandsinvesteringar inom vissa sektorer, säger Lucas Jonsson.

Ett exempel på detta är Hongkongbaserade DeTai New Energys köp av svenska EPS (Emission Particle Solution) i augusti 2016. EPS tillverkar en vegetabilisk tillsats till fordonsbränsle som reducerar utsläppen av koldioxid och förbättrar förbränningen.
Affären ligger helt i linje med de fokusområden som Kinas regering formulerat för investeringar i utlandet. Förutom fordonsindustrin vill man också gärna se investeringar inom branscher som förnyelsebar energi, automation, livsmedelssäkerhet
och kraftöverföring.

Politik för ökade investeringar

I den senaste kinesiska femårsplanen som lades fram vid den kommunistiska partikongressen 2016 står det klart och tydligt att man ska föra en politik som leder till kraftigt ökade investeringar i utlandet. För Kinas regering är det ett sätt att både få ett ökat inflytande av kunskap och göra landet mindre ensidigt beroende av export. Kina vill inte vara världens fabrik som konkurrerar med låga kostnader – man vill vara en jämbördig spelare som utvecklar egen teknik och fostrar framtidens entreprenörer.

– Hittills har vi sett förvärv där kinesiska investerare går in och köper hela företagsstrukturer som ett sätt att komma in på den europeiska marknaden. Men snart kommer vi också att få se stora affärer som syftar till att köpa teknik och kunskap, säger Lucas Jonsson.

Kinas anpassning till övriga världen går fort framåt vilket gör det enklare att göra affärer över gränserna.

Mannheimer Swartling är ensamt bland de svenska affärsjuridiska byråerna om att bedriva verksamhet på plats i fastlands-Kina och Hongkong. Byrån har i dag två kontor på den kinesiska marknaden – ett i Shanghai och ett i Hongkong. På bägge kontoren representeras byrån av både svenska jurister med kunskap om svenska företag och svensk affärsjuridik samt kinesiska jurister med kunskap om kinesiska företag och kinesisk affärsjuridik. Bland klienterna finns både svenska och nordiska företag som är verksamma i Kina och kinesiska företag som vill etablera sig i Sverige. Mannheimer Swartling fungerar som en brygga åt bägge håll.

– Det finns stora skillnader mellan Sverige och Kina i fråga om både affärskultur och affärsjuridik. Men Kinas anpassning till övriga världen går fort framåt vilket gör det enklare att göra affärer över gränserna, säger Daria Yan, biträdande jurist på Mannheimer Swartling i Hongkong.

"The rule of man"

Daria Yan har juristexamen från universitet i Hongkong, mastersexamen i europeisk rätt från Stockholms universitet och talar flytande svenska, mandarin, kantonesiska och engelska. Hon menar att det finns avgörande skillnader mellan Kina och Sverige i hur man gör affärer och i affärskulturerna i de båda länderna. Dels har de lokala och centrala myndigheterna stort inflytande över näringslivet, det krävs tillstånd för att flytta kapital ut ur landet och för att investera i bolag utanför Kina. Dels har man i Kina en ganska pragmatisk syn på lagar och avtal. I Kina tenderar "the rule of man" att gå före "the rule of law" och i avsaknad därav tillämpas något som bäst kan liknas vid "rule by law". Men detta förändras sakta men säkert i takt med att utbytet av varor, tjänster och kunskap med omvärlden ökar.

Förra året uppgick de utländska direktinvesteringarna i Sverige till cirka 100 miljarder kronor. Av dessa kom den överlägset största delen – hela 47 miljarder kronor – från Tyskland. De kinesiska direktinvesteringarna i Sverige uppgick samtidigt till 7,2 miljarder kronor. Det är visserligen betydligt lägre än Tyskland, men samtidigt högre än USA. Dessutom tredubblades Kinas investeringar i Sverige mellan 2014 och 2015. Om Li Shufu får som han vill och utvecklingen fortsätter i samma takt så dröjer det inte lång tid innan Kina har gått om både Norge och Storbritannien i fråga om direktinvesteringar i Sverige.

Kinesiska investerare lockas av ett dynamiskt forskningsklimat där näringsliv och akademi är vana att samarbeta, ett juridiskt system där det går snabbt och enkelt att starta företag och en marknad som kan fungera som en testmarknad eller språngbräda till resten av EU:s inre marknad. Samtidigt står det klart att det är två vitt skilda juridiska system som måste förenas i förhandlingar, avtal och klausuler. Det ställer höga krav på den juridiska rådgivningen.

År 2017 firar Mannheimer Swartlings kontor i Shanghai och Hongkong tioårsjubileum. För närvarande finns drygt 15 svenska och kinesiska advokater/juridiska konsulter på plats i Kina som ger rådgivning till främst klienter från Sverige och de övriga nordiska länderna. Byråns kontor i Kina fokuserar primärt på den kinesiska legala och affärsmässiga miljön; inklusive direktinvesteringar, etableringar och förvärv, omstruktureringar av befintliga verksamheter, regelefterlevnad och hållbarhet, tvistlösning, bank och finans samt kommersiella avtal.